calico image transfer shibori
thirdandten: Weekly crop post for this weeks theme “books”. A handkerchief pattern based on the japanese children’s story “the long-nosed goblins.”
In order to fly, you have to let go of the world you’re hanging on to.
Kurek Ashley (via onlinecounsellingcollege)
Developing silk counterparts for armour ensemble
Kat Grimoldby 2013
Mark, Shibori on Indigo dyed Muslin.
Shibori - mer än enbart knytbatik
Stort tack till forskarstuderande Thomas Laurien på HDK i Göteborg, som forskar på shibori i Sverige och delgett oss sin kunskap!
I mars avslutades en utställning på Konstfack i Stockholm med utgångspunkt i en textilteknik med lång kulturhistoria i Japan - shibori. Barbara Berther, Katarina Brieditis och Katarina Evans , Elsa Chartin, Christel Kurén, Birgitta Lagerqvist, Eva Lagnert, Eva Lamby, Eva Marmbrandt, Kerstin Petersson, Eva Rosengren, Leyun Wang, Åsa Wallenström och Karin Welin ställde ut efter deltagande i Eva Lagnerts shiborikurser på Konstfack.
Vad är shibori?
Ordet shibori är japanska och refererar till handlingar som att vrida, pressa, trycka och dra åt. Några av de tekniker som används idag har praktiserats i Japan i över tusen år, men är egentligen ännu äldre.
Shibori är idag ett samlingsnamn för en rad textila tekniker som handlar om att skapa mönstring, struktur och form. Detta skapas då delar av ett tyg reserveras eller formas genom att man exempelvis syr, knyter, skrynklar eller pressar det hårt före färg- eller värmebehandling. Shiboriliknande tekniker finns på flera håll, bl a i Indien (bandanna), Indonesien (plangi och tritik) och Västafrika (kara bulo).
Shibori i Japan
Oerhört tidsödande shibori-tekniker utvecklades i Japan för att motsvara köpstarka gruppers behov av exklusiva varor, främst kimonotyger. Tider av sämre ekonomi, liksom klädlagar (överflödsförordningar) har å andra sidan tvingat fram tidsbesparande tekniker som gett andra men likväl attraktiva uttryck. Sedan några hundra år har hantverkare och konstnärer från framför allt två geografiska områden i Japan utmärkt sig för arbete med shibori av mycket hög kvalitet: dels Kyoto och dels Arimatsu i Nagoya.
Ett sentida viktigt bidrag till shiborins utveckling var när designer, hantverkare och tekniker med koppling till modeföretaget Issey Miyake på 1980-talet, med utgångspunkt i äldre tekniker, började experimentera med syntetmaterial och tredimensionella uttryck.
Shibori i Sverige
I Sverige finns idag en liten men växande grupp bild- och formskapare som tagit till sig shiborins möjligheter och nu utvecklar egna uttryck med hjälp av teknikerna. Ett tecken på det ökande intresset för teknikerna är Handarbetets Vänners skolas nystartade shibori-kurs (läsåret 2013-14).
De svenska bild- och formskapare som under de senaste tjugo åren attraherats av shiborin har gjort det av olika anledningar. Gemensamt för dem är dock en föreställning om att Japan just som hantverksland framstår som unikt. Där finns, menar man, en fascinerande känsla för material och detaljer. Där finns en precision i uttryck och en respekt för handens arbete som är lockande och anmärkningsvärd. Ändå handlar det inte för den svenska shibori-utövaren om att imitera något japanskt. Tvärtom måste ett eget uttryck hittas för att shiborin ska fortsätta att vara intressant för den enskilde. Det stora avståndet till Japan kan också associeras med frihet.
Viss shibori liknar knytbatik, men vad var egentligen skillnaden? För det var just skillnaden som gjorde shiborin intressant jämfört med knytbatiken för många som associerade knytbatik med 70-talets snabbt och enkelt dekorerade t-shirtar, dukar och gardiner. Denna hobbymässiga koppling gjorde ofta tekniken oattraktiv för den professionelle. En av dem som reste till Japan på 80-talet, drabbades av shiborin och såg dess möjligheter var Eva Lagnert. Så småningom utvecklade hon kontinuerligt återkommande fortbildningskurser på högskolenivå (Konstfack).
Ett trettiotal deltagare från dessa kurser under 00-talet utgör idag kärnan i det svenska shibori-skapandet. För ca två år sedan grundades Svenska Shibori-sällskapet, där bl a Elsa Chartin ingår.
Svenska shibori-formgivare gör både inredning, plagg och konstföremål i shibori. Ett specifikt projekt där bl a shibori används är Re Rag Rug där formgivarna Katarina Evans och Katarina Brieditis skapar mattor av gamla plagg och restprodukter från textilindustrin med viljan att förädla återbruks- och spillmaterial.




















